Satt och tittade tillbaka lite i min blogg (som för övrigt fyller 4 år snart?!?!) och då hittade jag bland annat det här inlägget. Fnissade lite över minnen av att ha en bebis och hur kaotiskt allt var, men sen fastnade jag lite på den här biten, där jag spekulerar över i hur en fredag skulle se ut i framtiden:
Fredag kväll år 2020:
Oliver och hans brölande fjortis-kompisar har ockuperat soffan i vardagsrummet, Lukas sitter på sitt rum och spelar Playstation 5 och Tobbe och jag har dragit oss ut till uterummet, där vi eldar i kaminen och dricker ett dyrt rödvin (eftersom vi antingen vunnit på lotto eller fått snuskigt välbetalda jobb). Emma som är 6 år är hemma hos mormor och morfar. Självklart är jag vältränad, smal och har märkeskläder på mig. Om en stund ska vi ut och äta på en exklusiv restaurang (kan man lämna 14 åringar hemma själva???).
Det som slår mig är att flera av sakerna faktiskt är sanna redan nu, vi sitter i uterummet och dricker rödvin tämligen ofta, minst en gång i veckan, och även om nu lottovinsten eller de sjukt välbetalda jobben uteblivit så har vi det ändå så gott ställt att vinerna är av rätt ok kvalitet. Dessutom har jag ju faktiskt nått mitt då så avlägsna mål att vara smal och vältränad, fast utan märkeskläderna. Äta på restaurang händer ju fortfarande inte så ofta, och någon Emma har inte blivit till, men ändå... Känner mig nästan som om jag är halvvägs där min drömtillvaro var för 4 år sedan, åtminstone på ovannämnda punkter. Konstig känsla...
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar