Lyxhöns

Så... idag fick hönorna en egen örtträdgård....

Det här är Maja, tror hon är den som är högsta hönset, men det är inte helt tydligt än. Bredvid syns Wilma (brun), hon är helt klart den som är mest matglad!

Ja ok, jag skämmer bort dem... Nu vill de inte ens äta torrfodret, utan vill bara ha den kokta bulguren jag brukar mata dem med när jag kommer hem. Då äter de som om de aldrig sett mat förut! Testade ris och quinoa med, men det var inte alls lika populärt... När man kommer med bulgur så flockas de runt handen och pickar i sig för allt vad de är värda.  

Det här är Agda, den minsta hönan som det är just nu. 

Det är verkligen inte komplicerat med hönorna, och den faktiska skötseln tar inte särskilt mycket tid. På morgonen går jag ut och byter tidningspappret under sittpinnarna, öppnar ut till hönsgården, och ber dem nytt vatten och foder. Det tar ca 5 minuter. På kvällen fyller jag på mat och vatten innan jag stänger in dem - mer tid än så BEHÖVER man inte lägga. Men man gör ju det ändå, när jag kommer från jobbet så tar jag med lite bulgur ut till dem, matar dem från handen och klappar dem lite och pratar med dem. DEN tiden blir ju så lång som jag känner att jag hinner, eller så länge vädret tycker att jag ska sitta där.

Det här är Bella, hon är den som är minst rädd och som tycker det är mest ok att bli klappad. 

Så, tillbaka till den lilla örtträdgården - hönor mår tydligen bra av att få i sig örter, det kan hjälpa om de tex känner sig hängiga eller så, så då tänkte jag att de kunde få ha lite örter att själva äta av :-). Och japp, jag skämmer bort dem, och japp, det är skitkul!