I egna skor

Vi testade ju att vandra för ett par veckor sedan, och kom på att det på det stora hela var en väldigt trevlig sak att göra. Dessutom har jag ju tagit med barnen (på cykel) ett par längre rundor i skogen, vilket både de och jag har tyckt varit väldigt roligt, så jag känner nog att det här skulle kunna ge mig lite ny energi i vardagen när mycket känns lite ... tråkigt.

Däremot så har jag ju inte haft så mycket till skor - när vi gick John Bauerleden gick jag helt enkelt i mina löpskor, vilket funkade helt ok, men vristerna var jättetrötta efter en dag och min ena stortånagel har än idag ett rejält blåmärke på sig, men jag ville ju liksom testa först om jag över huvud taget gillade att vandra. Sedan dess har jag letat lite efter ett par vandringskängor - men eftersom jag inte vet hur mycket jag kommer använda dem så vill jag inte lägga så mycket pengar på dem (vilket visade sig vara ganska svårt, herregud vad mycket friluftsgrejer kostar?!?!). Kom fram till att XXL har mest prisvärda skor vad jag kunde hitta, och igår hittade jag de här, som med en annan sula i satt helt perfekt!

Relativt nätta och inte så stela, höga i vristerna och lite bredare framtill - passade mig perfekt!

Självklart kunde jag inte hålla mig, så det blev en promenad runt 6 km spåret runt Hallby, ett tämligen kuperat litet skogsspår som faktiskt kan få likna John Bauerleden i miniformat. Skorna funkade kanon, det var rätt stor skillnad att gå i ett par "riktiga" ändå. 

För övrigt så hittade jag lite bilder från vår vandring i kameran, så här kommer en drös :)

Jag o brossan, precis i början av leden, pigga och glada ;-)

Klart man måste ha lite fikapaus med. 

Jag och maken, när vi väntar på skjuts från att ha gått hela dagen, kan säga att det var lagom motigt att ens ställa sig upp och gå fram till bilen, men vi var glada i alla fall!