Kråkan - utmaningen just nu

Hmm, jag är inte alls nöjd med hur träningen ser ut för tillfället, det är helt enkelt för mycket aktiviteter (främst med barnen) just nu för att min kvällsträning ska få plats. MEN det är inget att göra något åt, det är en tillfällig period och jag kommer snart få mer tid igen. Under tiden försöker jag hålla mig aktiv åtminstone där jag kan, om det nu är att måla altan eller rensa ogräs, men en envis nackspärr vittnar om att min kropp minsann saknar lite bättre former av träning.

Jag har inte sprungit/joggat/lufsat en enda gång sedan förra sommaren, och jag tänker nog låta det fortsätta så, om inte andan helt plötsligt faller på. Jag är kass på att springa och har väl någonstans på vägen insett det och ser inte poängen i att försöka - det finns så mycket andra saker man kan göra istället ju!

Mest av allt saknar jag min yoga, men som sagt, det blir förhoppningsvis bättre redan till nästa vecka så jag kan komma igång igen. Däremot har jag vid varje styrkepass också ägnat ett par minuter åt att försöka stå i Kråkan och till att stå på händer - svårt, roligt och jobbigt på en och samma gång. Det kräver en massa bålstyrka, för att inte tala om balansen, och det är en kul utmaning för sig själv. Faktiskt har det gått framåt på bara ett par veckor, nu hittar jag balansen lättare (men måste ha en vägg bakom för säkerhets skull) och kan hålla den i åtminstone ett par sekunder utan att ha stöd av väggen. Heja mig!

Det här är "kråkan". För den som är nyfiken kan jag rekommendera Adrienes video där hon lär ut hur man gör!

Allt vad kost heter har gått åt skogen ett tag, så kan det bli när livet i stort är rörigt, och jag försöker känna att det är ok med. Små steg framåt, och ibland ett tillbaka, men så är det ju.